Våga prata om rasism

Jag har intervjuat en facklig ombudsman som heter Marie Cham. Jag ställde en massa frågor om rasism och hon berättade nya saker som jag inte visste. Hon jobbade nämligen för länsstyrelsen tidigare med ett projekt som handlade om att vidga normen. 

Vad är normen? 

En norm är som en oskriven regel som många försöker anpassa sig till. På svenska arbetsplatser så är normen vithet. Man vill matcha ens förutsättningar och utseenden fysiskt och psykiskt. Resultatet av det blir att man förlorar sitt ursprung och kultur. 

Marie förklarade också att afrosvenskar med bra svensk utbildning får sämre behandling än vad än vit svensk med samma utbildning får. Ändå har en vit svensk person lättare att få jobbet och kanske mer lön. Rasismen är ju en faktor där människor utgår från hur du ser ut. 

Rasismen kan grunda sig i stigmatisering. Att grupper med människor skapar normer som andra ska passa in i. 

Rasism finns i fyra olika former

• Medveten rasism till exempel mobbning
• Vardagsrasism kan vara förutfattade meningar
• Omedveten rasism - 80 procent av folket gör det här. Kan vara snällt menat men är kränkande
• Institutionell rasism/Strukturell rasism är det som kan finnas på universitet, skolor och arbetsplatser

Omvänd rasism finns inte eftersom rasism handlar om makt. 

Det finns också något som heter indirekt diskriminering. Det innebär att man diskriminerar någon på ett dolt sätt, exempelvis: “Vi kan inte anställa personer med låg utbildning”. Rasism kan vara subtilt, alltså att det inte är tydligt utan det är något man känner emotionellt. Det kan vara grundat i rädsla och hat. 

Vad kan arbetsgivaren göra?

Det finns aktiva åtgärder som arbetsgivare måste genomföra om det är en anställd som känner sig diskriminerad eller har utsatts för rasistiskt förtryck. På Akademikerförbundet SSR:s hemsida står den här listan där den förklarar alla aktiva åtgärder. Att det här är praktiska saker som ni kan göra på arbetsplatsen. 

• Fokusera på det som vidmakthåller ojämlikhet och diskriminering
• Våga prata om rasism
• Synliggör normer och arbeta normkritiskt
• Tänk på att jämlika och mer demokratiska organisationer skapar högre trivsel och bättre möjlighet till karriärutveckling för rasifierade icke-vita
• Mät skillnader och använd dig av jämlikhetsdata

Ett gammalt problem för vita svenskar är att de inte vågar prata om hudfärg. De säger att hudfärg inte spelar någon roll, det kallas för färgblindhet. I själva verket gör det att det förminskar svårigheterna som vi svarta har i Sverige.

På kurs med förtroendevalda

På FN:s Internationella dag för avskaffandet av rasdiskriminering åkte jag till Marie’s kurs där förtroendevalda lärde sig om rasism på arbetsplatserna. Senare under kursen fick jag möjlighet att intervjua några förtroendevalda. Jag frågde dem hur de skulle motverka rasism på sina arbetsplatser.

“Att det är bra att lyfta obekväma diskussioner fär att då synliggörs det”,  sa Alexander Silver.

En av de förtroendevalda, Nina Eriksson, fyllde i att det skulle vara bra att lyfta upp på hur man ser på vithetsnormen. 

Avslut på prao

Under mina två veckor av prao så har jag sett hur allas roller är på ett fackförbund och hur det fungerar. Jag har också lärt mig en hel del nya saker som inte visste innan. 

Skrivet av Shyloh Cliffman

Läs mer om det som Marie Cham håller utbildning om här.