Unga män ska gå i skolan

Unga män ska gå i skolan, sa statsminister Stefan Lövén nyligen i en intervju. Självklart är det så. Att ha godkända betyg från grundskolan och en avslutad gymnasieutbildning är en mycket stark skyddsfaktor när det gäller hälsa, inträde på arbetsmarknaden och att leva ett laglydigt liv. Ändå är det främst förslag om tuffare tag och längre straff som dominerar den politiska debatten.

Trots att forskare, utredare och remissinstanser avråder från att avskaffa straffrabatten för personer mellan 18-21 år säger så väl regeringen som oppositionen att det är ett intressant förslag. Ett förslag som kostar 1,1 miljard och som inte leder till någon minskad brottslighet. Regeringen har också utlovat satsningar på brottsförebyggande verksamhet som att kommunerna ska få ett tydligare uppdrag och att Sverige ska få ett nationellt avhopparprogram. Men när?

Hindras från att studera

En grupp, som till största delen är män, har fått en särskild lagstiftning för att kunna gå i skolan: de unga ensamkommande som genom den så kallade gymnasielagen får en chans att utbilda sig på gymnasienivå. Efter avslutad utbildning har de sex månader på sig för att hitta ett arbete som kan ge dem rätt till uppehållstillstånd kanske till och med ett permanent sådant. Nu varnar frivilligorganisationen Agape i Göteborg för att politisk ovilja i staden gör att personer som har uppehållstillstånd enligt gymnasielagen inte ges möjlighet att studera.

Tjänstemän har tagit fram förslag på CSN-berättigade utbildningar med språkstöd inom bristyrken som skulle kunna ha startats den här terminen, men förslagen har inte gått vidare till politiska beslut.

Istället står 200 personer utan utbildningsplats, hänvisade till försörjningsstöd. De är unga män som vill och borde få utbilda sig inom bristyrken. Kommunerna har även fått stadsbidrag för att ge stöd till personer som omfattas av gymnasielagen.

Skapar sociala problem

Att möta grundläggande behov är ofta det mest brottsförebyggande samhället kan göra. I vintras rapporterade bland annat Sveriges Radio om att ensamkommande i flera svenska städer rekryterats av organiserad brottslighet för att sälja droger i utbyte mot husrum och fickpengar. Med uppehållstillstånd, utbildning och någonstans att bo hade de här personerna inte varit lika lätta att rekrytera. Förändringarna i ersättningssystemen till kommunerna för ensamkommande och den förändrade migrationspolitiken har lagt grunden för sociala problem som hemlöshet, fattigdom och kriminalitet.

Lägg tid på det som kan göra skillnad

Om skolan är en så stark skyddsfaktor mot ohälsa och kriminalitet, hur får vi fler unga män att tillgodogöra sig sin rätt till utbildning? Hur kan undervisningen bedrivas så att färre har behov av särskilt stöd? Hur får vi fler pojkar att känna hopp om att det finns en plats för dem utanför den organiserade brottsligheten? Hur kan vi mobilisera hela samhället i ett brottsförebyggande arbete? Det är vad vi borde investera tid och pengar i istället för förslag som signalerar handlingskraft men som inte ger någon effekt!